Glad Litha

Glad Litha till er allesammans!

Jag hoppas ni får en underbar dag och en riktigt ljus natt!

CyberPunk

Foto: Marcus, http://cinse.deviantart.com
Annan modell: Denize C-E

Inatt tog jag min femte fotosession. För första gången tillsammans med en annan modell och dessutom med Denize!
Riktigt roligt :)

Jättebra fotograf också!
Ni kan se resten av bilderna på min DeviantArt.

Ja betyder nej, betyder nej Ja?

Jag känner mig så liten... känslan av att vilja och försöka vara så mycket mer än man faktiskt är. Jag är så trött på att misslyckas.

Nästa vecka är det förberedelsevecka och veckan efter det lajvet där jag är funk. Har ingen som helst lust att gå på något av det. Känner mig så trött ända in i själen när jag arbetar med det där... Jag vill strunta i allt vad det heter och bara ägna mig åt mina egna projekt.
Men hur skall jag kunna säga nej nu?

Det verkar som om jag kommer vara den enda funken som kommer på förberedelseveckan, vilket innebär sjukt mycket jobb för A om jag inte kommer. Men kommer jag måste jag hålla på att hjälpa 12-åringar att klippa tyg, rita ut mönster, visa hur man trär symaskiner (gång på gång på gång på gång... ofta till samma personer) med mera, med mera... Jag har ingen som helst lust med det. Jag hade hellre ägnat mig åt mina egna lajvförberedelser till de lajv som faktiskt räknas, mina chillor och mina vänner...

Sen är det alla intriger som måste skrivas. Det känns som om jag får dra så sjukt mycket av det där... och jag har varken lust, ork eller engagemang och sitta och hitta på intriger åt personer som skriver en bakgrundshistoria på tre meningar.

Och så är det lajv...
För första gången NÅGONSIN ser jag inte fram emot det överhuvudtaget. Helt ärligt känns det mest bara jobbigt.

Så hur ska jag kunna göra allt det här utan att gå under?
Och hur ska jag kunna säga "Nej" så här sent, när de räknar med mig?

Jag känner mig som en dålig människa...


Jag talade med Alina i telefon igår... hon sa att jag måste ta tag i min hälsa, att hon måste ha någon hon kan räkna med, som inte kommer så sporadiskt som jag gjort...
Det gör så ont... Jag VILL verkligen dit...
Men orken finns inte...

Jag har inte sagt något till henne men jag tänker inte fortsätta vara ungdomsledare.

Yarr!

När jag gick och la mig igår hade jag ont i vänster öga. Tänkte inte så mycket mer på det då (utöver "Aj") då jag brukar bli spänd i ögonen då och då. Men när jag vaknade i morse var det värre. Det gjorde riktigt ont!
Och värre blev det när jag såg mig själv i spegeln...
Ni vet Disneys Ringaren i Notredame (jag vägrar att ens försöka stava hans namn...)? Det är en ganska träffande beskrivning på hur jag såg ut! O_o

Så efter lite panik, samtal vårdguiden och ångest var jag på väg till terapin, aspberger-utredningen tog sin början idag.
Har gått runt med solglasögon hela dagen vilket gjort att jag sett ut som en liten fjortis som försöker verka cool då det varit mulet hela dagen.
Efter terapin åkte jag till apoteket och införskaffade saltlösning, ögonsalva, kompress och... yarg! En ögonlapp!

Det här är priset man får betala för att man gick runt och skämtade om att man var pirat häromdagen (då jag för iförd pirat-tshirt).
Men jag är på ganska gott humör ändå. Lappen hjälper mig att inte överanstränga ögat vilket är otroligt skönt (bara att rikta blicken gör ont) och saltlösning+salva är också skönt...

Om det inte är bättre imorgon ska jag till vårdcentralen.