Tankar

Hemma från Lofsdalen... en resa fylld av blandade känslor.
Jo visst hade jag roligt men det var tufft att vara så nära inpå alla hela tiden.
Jag har vant mig med att bo med bara Peter och chillorna, och det är så jag vill ha det.

För att citera något jag skrev under resan, då jag försökte beskriva hur det kändes:
"Jag sitter inlåst i ett fängelse av propert uppträdande, sällskapsspel och en alldeles för dålig ekonomi för att ta första bästa tåg hem."

Men det där spelar ingen roll längre... Det är över nu...


Kanske borde jag sluta träffa J. Jag trivs i hans sällskap men... ja det är väll kanske det som är problemet. Jag trivs för bra...
Det har gått alldeles för långt...
Men samtidigt... Jag VILL ju träffa honom...

I ett försök att glömma mina känslor för honom försöker jag hitta "föremål" att föra över känslorna till.
Jag vet, det är själviskt, men alla har sina metoder.

Idag ska jag på date med en flicka jag träffat på nätet.
Vet nästan ingenting om henne, vår date bestämdes väldigt fort.
Men hon är söt på sin bild. Jättesöt till och med. Och hon är liten... bara 154cm lång... Om hon ser ut som hon gör på sin bild kommer det inte vara en flicka jag träffar, utan en älva.
Och det är ingenting jag har något emot som den fantasy-kåta varelse jag är :P

Har börjat städa upp här hemma och ska försöka ta tag i det lite mer seriöst. Jag har också börjat planera på att bygga nya chinchilla-burar. Våningsburar för att vara lite mer precis.
Det kommer ge oss lite mer plats här och Peter har sagt att om vi bara får ordning och ser till att vi får plats (vilket vi får med våningsburar) så kan vi skaffa en till chinchilla! :D
Jag är överlycklig!
Jag vill ha en hona den här gången och hon ska utan tvekan vara silvermarmorerad. De är så otroligt vackra!


Annat som hänt så har jag fått mail från Bea.
Jag hamnade lite i ett chocktillstånd av det. Vet inte riktigt hur jag ska reagera...

-- Bea skrev -------------
Det är Bea här.
Jag vet inte hur du kommer reagera på det här, om du ens vill höra från mig mer, men jag måste skriva det här till dig.
Jag är verkligen ledsen för att det blev som det blev.
Om jag kunde ta tillbaks det jag gjorde som sårade dig så skulle jag göra det.

Jag saknar dig som fan och har mått skitdåligt över att vi inte har haft nån kontakt.
Jag har med flit hållit mig undan från Peter, i hopp om att vi kanske skulle kunna...jag vet inte...få nån rätsida på det här.

Jag är verkligen ledsen att det har blivit såhär.
Du är en av de underbaraste människor jag någonsin har träffat och jag saknar dig som fan.
Hoppas att allt är bra med dig.

-- Anna skrev -------------
Hej.
Tack för att du skrev...
Jag behöver fundera lite på det här, men jag lovar att skriva så fort jag kommit fram till något.
Detsamma...

-- Bea skrev -------------
Jag var rädd att du inte skulle svara, tack för att du gjorde det.
Okej.
Hoppas du har det bra.
_

Bea, om du läser det här hoppas jag att du inte har något emot att jag lägger ut de mailen. Jag har, som du ser, ändrat användarnamnen för att man inte ska kunna "spåra" upp...

Hur som hellst.
Jag vet inte vad jag ska svara... hur jag ska reagera...
En sak är i alla fall säker.
Jag tänker inte tolerera att någon i mitt liv pysslar med droger.