Skärmen på min bärbara dator har gått sönder.
Det betyder att jag kommer vara väldigt okontaktbar över annat än mobilen, så länge jag inte är hemma hos någon/på arcane, där det finns fungerande dator.Bara en förvarning...
söndag 14 mars 2010
torsdag 11 mars 2010
Vinterdepp
Jag är så trött på vintern nu...
Jag har klagat på det tidigare, men det har inte varit så illa som nu. Denna vinter alltså.
Jag vaknar och tittar ut, ser att solen skiner men gitter inte gå fram till fönstret och titta ut för jag vet att det fortfarande är snö ute.
Jag är så dödligt trött på denna förbannade jäkla snö!
Jag behöver vår.
Det känns som att jag långsamt tynar bort i denna kyla.
Det är kaos i mitt hem just nu. Jag avskyr det. Jag verkligen avskyr det.
Samtidigt kan jag inte komma mig för med att städa.
Vilket är jättedåligt eftersom jag hittat en köpare till min bur och hon ska hämta den på fredag.
Det måste se åtminstone okay ut tills dess.
Nu ser det bara för jälvigt ut...
Och när ska jag städa... ikväll? Imorgon kväll?
Det känns lite allmänt jobbigt just nu bara...
Jag har klagat på det tidigare, men det har inte varit så illa som nu. Denna vinter alltså.
Jag vaknar och tittar ut, ser att solen skiner men gitter inte gå fram till fönstret och titta ut för jag vet att det fortfarande är snö ute.
Jag är så dödligt trött på denna förbannade jäkla snö!
Jag behöver vår.
Det känns som att jag långsamt tynar bort i denna kyla.
Det är kaos i mitt hem just nu. Jag avskyr det. Jag verkligen avskyr det.
Samtidigt kan jag inte komma mig för med att städa.
Vilket är jättedåligt eftersom jag hittat en köpare till min bur och hon ska hämta den på fredag.
Det måste se åtminstone okay ut tills dess.
Nu ser det bara för jälvigt ut...
Och när ska jag städa... ikväll? Imorgon kväll?
Det känns lite allmänt jobbigt just nu bara...
onsdag 10 mars 2010
Pojkarna i mitt liv och tankar om evighet
Han sa att det förmodligen hade varit annorlunda om vi träffats nu.
Att han nog hade försökt på ett annat sätt.
Jag vet inte vad jag känner kring det, riktigt.
Är jag besviken? Ja, en aning.
Är jag glad? Ja, det också.
Jag är inte så säker på att jag håller med honom. Jag vet inte om jag hade börjat älska honom nu, om jag aldrig gjort det tidigare. Inte för att han har förändrats, men mest att jag själv har gjort det. Missförstå mig rätt, han är en underbar person, men han är inte direkt den typen jag brukar falla för... så... onördig...
Jag är också glad över att det aldrig blev vi. Javisst, lite ledsen också, men nog mest glad.
Det som finns mellan oss är så himla fint, så oskadat. Jag tror inte jag skulle vara beredd att förstöra det minnen med en mörk nutid.
Nutid och nutid... jag pratar som om jag inte ville vara med Marin.
Återigen, missförstå mig rätt.
Jag sitter uppe, ensam, mitt i natten och har inte pratat med någon på flera timmar. Det är vid den här tiden jag blir hypotetisk.
Jag älskar Martin och jag är glad över det vi har.
Samtidigt är jag så smärtsamt medveten om att det inte alltid kommer vara Vi.
Det är min egna världsbild som blivit så otroligt krossad.
Jag vet inte men min tilltro på att evig kärlek finns är ganska förstörd.
Den var inte det förr... förr trodde jag att om man bara arbetade med relationen kunde man hålla kärleken vid liv.
Jag ser på det jag skriver och ser en bitter eftersmak i orden. Jag är inte arg på Peter för att vårt förhållande gick i kras, det var jag också en del av. Dock är jag nog lite arg på honom för att vår relation förstördes.
Det var nog det som gjorde att min tilltro till evig kärlek försvann. Peter och jag som alltid sa Igår, Idag, Imorgon, finns inte mer. Inte ens på vänskapsbasis. Nu kanske vi säger hej någon gång på msn men inte mer än så...
Det gör mig ledsen.
Jag tror inte bara min tilltro om evig kärlek är försvunnen, jag tror min tilltro på just evig är borta...
Jag har ingen förhoppning om att hitta den igen.
Att han nog hade försökt på ett annat sätt.
Jag vet inte vad jag känner kring det, riktigt.
Är jag besviken? Ja, en aning.
Är jag glad? Ja, det också.
Jag är inte så säker på att jag håller med honom. Jag vet inte om jag hade börjat älska honom nu, om jag aldrig gjort det tidigare. Inte för att han har förändrats, men mest att jag själv har gjort det. Missförstå mig rätt, han är en underbar person, men han är inte direkt den typen jag brukar falla för... så... onördig...
Jag är också glad över att det aldrig blev vi. Javisst, lite ledsen också, men nog mest glad.
Det som finns mellan oss är så himla fint, så oskadat. Jag tror inte jag skulle vara beredd att förstöra det minnen med en mörk nutid.
Nutid och nutid... jag pratar som om jag inte ville vara med Marin.
Återigen, missförstå mig rätt.
Jag sitter uppe, ensam, mitt i natten och har inte pratat med någon på flera timmar. Det är vid den här tiden jag blir hypotetisk.
Jag älskar Martin och jag är glad över det vi har.
Samtidigt är jag så smärtsamt medveten om att det inte alltid kommer vara Vi.
Det är min egna världsbild som blivit så otroligt krossad.
Jag vet inte men min tilltro på att evig kärlek finns är ganska förstörd.
Den var inte det förr... förr trodde jag att om man bara arbetade med relationen kunde man hålla kärleken vid liv.
Jag ser på det jag skriver och ser en bitter eftersmak i orden. Jag är inte arg på Peter för att vårt förhållande gick i kras, det var jag också en del av. Dock är jag nog lite arg på honom för att vår relation förstördes.
Det var nog det som gjorde att min tilltro till evig kärlek försvann. Peter och jag som alltid sa Igår, Idag, Imorgon, finns inte mer. Inte ens på vänskapsbasis. Nu kanske vi säger hej någon gång på msn men inte mer än så...
Det gör mig ledsen.
Jag tror inte bara min tilltro om evig kärlek är försvunnen, jag tror min tilltro på just evig är borta...
Jag har ingen förhoppning om att hitta den igen.
måndag 8 mars 2010
Arcane...igen...
Arcane har kommit att få en allt större del av mitt liv. Det känns bra och skrämmande, på samma gång. Det är skrämmande att få ett liv med lite mer rutiner, om så bara någon gång ibland.
Jag trivs i butiken men jag är så rädd för att jag ska göra fel, inte kunna tillräckligt, skrämma bort kunder med min inkompetens... Martin tycker jag är duktig men jag vet inte om han verkligen tycker det eller om det bara är något han intalar sig för att jag är hans flickvän.
Anders har föreslagit att jag ska följa med till Göteborg. Han pratade om en fetishfest som ska vara där. Jag vet inte om han tänkt att jag ska jobba under konventet eller hur han har tänkt sig. Oavsett vad känns det skrämmande.
Jag tycker om Anders, det gör jag verkligen. Men jag får allt svårare och svårare att vistas på platser med mycket folk och en stor fetisch-fest i en främmande stad känns väldigt läskigt. Att arbeta på ett konvent känns också läskigt, det skulle bli hög påfrestning och jag har inte Martin där att stötta mig om det blir för svårt.
Som jag sa, jag tycker om Anders men jag känner honom för lite för att kunna tala ut med honom om det skulle bli jobbigt. Jag vet att jag inte kommer lära känna honom om jag inte pratar men...
Ja, allt känns bara så svårt.
Sen är det ju det här ständiga problemet med pengar. Boende och såna saker.
Och jag är rädd för att vara efterhängsen. Jag vet att om jag åker till en främmande stad kommer jag behöva någon som jag kan ty mig till. Det känner jag inte att jag har riktigt.
Jag vet att personer som det här inlägget berör kan komma att se detta men jag tänker bortse från det.
Det här är något jag behöver lätta mig med och vart är platsen att göra det om inte min blogg? Jag har ju den här bloggen för att tänka fritt, så att säga...
Jag trivs i butiken men jag är så rädd för att jag ska göra fel, inte kunna tillräckligt, skrämma bort kunder med min inkompetens... Martin tycker jag är duktig men jag vet inte om han verkligen tycker det eller om det bara är något han intalar sig för att jag är hans flickvän.
Anders har föreslagit att jag ska följa med till Göteborg. Han pratade om en fetishfest som ska vara där. Jag vet inte om han tänkt att jag ska jobba under konventet eller hur han har tänkt sig. Oavsett vad känns det skrämmande.
Jag tycker om Anders, det gör jag verkligen. Men jag får allt svårare och svårare att vistas på platser med mycket folk och en stor fetisch-fest i en främmande stad känns väldigt läskigt. Att arbeta på ett konvent känns också läskigt, det skulle bli hög påfrestning och jag har inte Martin där att stötta mig om det blir för svårt.
Som jag sa, jag tycker om Anders men jag känner honom för lite för att kunna tala ut med honom om det skulle bli jobbigt. Jag vet att jag inte kommer lära känna honom om jag inte pratar men...
Ja, allt känns bara så svårt.
Sen är det ju det här ständiga problemet med pengar. Boende och såna saker.
Och jag är rädd för att vara efterhängsen. Jag vet att om jag åker till en främmande stad kommer jag behöva någon som jag kan ty mig till. Det känner jag inte att jag har riktigt.
Jag vet att personer som det här inlägget berör kan komma att se detta men jag tänker bortse från det.
Det här är något jag behöver lätta mig med och vart är platsen att göra det om inte min blogg? Jag har ju den här bloggen för att tänka fritt, så att säga...
Häxorna från Eastwick
The Witches of Eastwick är en film ni absolut bör se om ni inte sett den redan.
Jack Nicholson gör en lysande roll som djävulen AKA Daryl Van Horn.
De andra tre huvudrollsinnehavarna spelas av Michelle Pfeiffer, Susan Sarandon och Cher (som aldrig varit så snygg som i denna film).
lördag 6 mars 2010
Arcane
I torsdags var jag på Arcane. Skulle lära mig butiken lite. Det gick bra fram till att polisen ringde och jag satt i en timme långt telefonförhör om misshandeln i somras.
Så som läget ser ut nu tvivlar jag på att de kommer klassa det som misshanbdel, men vi får se. Jag skall i alla fall till läkaren nästa vecka hade jag tänkt, för att kolla nacken. Har betydligt mycket lättare att få ont, än innan det där förbaskade nackrycket!
Ja, jag är lite bitter.
I övrigt var jag alldeles skakis i efterhand och grät som en liten flicka så fort butiken hade stängt. Känns så skönt att Martin kom dit och tröstade mig.
Dagen efter var det Arcane igen och det gick betydligt mycket bättre än dagen innan.
Så som läget ser ut nu tvivlar jag på att de kommer klassa det som misshanbdel, men vi får se. Jag skall i alla fall till läkaren nästa vecka hade jag tänkt, för att kolla nacken. Har betydligt mycket lättare att få ont, än innan det där förbaskade nackrycket!
Ja, jag är lite bitter.
I övrigt var jag alldeles skakis i efterhand och grät som en liten flicka så fort butiken hade stängt. Känns så skönt att Martin kom dit och tröstade mig.
Dagen efter var det Arcane igen och det gick betydligt mycket bättre än dagen innan.
måndag 1 mars 2010
En speciell tanke
En speciell tanke, kärlek och värme till underbara, vackra Enelya som verkligen behöver det just nu.
Ser fram emot att träffas snart, för det var brottsligt länge sedan <3
Spellistor
Har just nu tre favorit-spellistor på spotify.
Tack till Daniel som namedroppat massa låtar till alla tre listor ^^
Kärlek och nostalgi:
http://open.spotify.com/user/succubus87/playlist/6wQ7vGrav54hXADexj9hbh
Sommar och nostalgi:
http://open.spotify.com/user/succubus87/playlist/4cG8bRQGzFI84zcTkES8OK
Soundtrack:
http://open.spotify.com/user/succubus87/playlist/5N1FPEtXxWiRHcXpHVNKw1
Alla kanske inte är överförtjust i låtarna men alla är en låt som jag har någon form av positiv relation till.
Tack till Daniel som namedroppat massa låtar till alla tre listor ^^
Kärlek och nostalgi:
http://open.spotify.com/user/succubus87/playlist/6wQ7vGrav54hXADexj9hbh
Sommar och nostalgi:
http://open.spotify.com/user/succubus87/playlist/4cG8bRQGzFI84zcTkES8OK
Soundtrack:
http://open.spotify.com/user/succubus87/playlist/5N1FPEtXxWiRHcXpHVNKw1
Alla kanske inte är överförtjust i låtarna men alla är en låt som jag har någon form av positiv relation till.
Ett stort skämt
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6698475.ab
Aftonbladet skriver idag om en ny lagstiftning som kan äga rum i Utah, USA. Det går ut på att du kan bli åtalad för mord och dömd till fängelse om du får missfall.
Lagen är tänkt för att förhindra illegala aborter som tex kvinnan som är i sjunde månaden som betalar en man för att misshandla henne så hon ska få missfall.
Det kommer även bli olagligt att åka skidor och gå på halt underlag, som ett annat exempel, eftersom risken för att du ramlar och skadar fostret är för stor.
Just nu vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Jag tror bestämt det blir det sistnämnda.
Hur kan man ens överväga att införa en sådan lag som skulle bli ett sådant enormt förhinder för en kvinna?
Exempel. En kvinna vill otroligt gärna ha barn. Dock har hon, utan förklarig anledning, fått missfall flertalet tillfällen. Lagen accepteras.
Ska hon då sluta försöka bli gravid i rädsla för att kanske åka i fängelse?
Det är absurt!
Jag förstår tanken bakom, och javisst det ligger kanske något i det (som exempel är att betala för att bli misshandlad när du är långt gången ingen större hit), men det måste gå att utesluta att kvinnor som får missfall naturligt inte skall hamna i kläm!
Just nu känns hela USA's politik som ett enda stort skämt.
Aftonbladet skriver idag om en ny lagstiftning som kan äga rum i Utah, USA. Det går ut på att du kan bli åtalad för mord och dömd till fängelse om du får missfall.
Lagen är tänkt för att förhindra illegala aborter som tex kvinnan som är i sjunde månaden som betalar en man för att misshandla henne så hon ska få missfall.
Det kommer även bli olagligt att åka skidor och gå på halt underlag, som ett annat exempel, eftersom risken för att du ramlar och skadar fostret är för stor.
Just nu vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Jag tror bestämt det blir det sistnämnda.
Hur kan man ens överväga att införa en sådan lag som skulle bli ett sådant enormt förhinder för en kvinna?
Exempel. En kvinna vill otroligt gärna ha barn. Dock har hon, utan förklarig anledning, fått missfall flertalet tillfällen. Lagen accepteras.
Ska hon då sluta försöka bli gravid i rädsla för att kanske åka i fängelse?
Det är absurt!
Jag förstår tanken bakom, och javisst det ligger kanske något i det (som exempel är att betala för att bli misshandlad när du är långt gången ingen större hit), men det måste gå att utesluta att kvinnor som får missfall naturligt inte skall hamna i kläm!
Just nu känns hela USA's politik som ett enda stort skämt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)